header

Boll-/pinnberoende...

Sedan urminnes tider har väl ändå människan kastat pinnar åt hundar? Sen kom frisbeen, tennisbollen, nu katapulter och kastarmar. Varför skulle det vara något fel på leken? Sanningen är att bolljagandet kan bli en farlig vana om hunden utvecklar en mani. Så låt oss titta närmare på evighetsåttan som kan göra mer skada än nytta.
Att kasta pinnar, bollar eller vad som helst åt hunden att jaga efter behöver inte vara skadligt. Men det kan bli det…


- OM bolljagandet är hunden främst energiutlopp
Varierad motion och mentalaktivering är viktigt för hundar. Fysisk kan det enformiga rörelsemönstret, de snabba spurterna och hårda inbromsningarna skada hunden om ofta och regelbundet är en del av ekvationen. Ur ett psykologiskt perspektiv jagar jycken inte bara bollen utan även adrenalinpåslaget som ruschen kräver. När adrenalin utsöndras i kroppen har det liknande effekt som kokain. När hjärnan släpper dopaminet löst blir hunden euforisk och får extrema känslor av välbefinnande. Fido får alltså en ”kick” som kan leda till att bolljagandet blir ett regelrätt missbruk. Aktiviteten kommer att prioriteras över allt annat och jycken kommer bönfalla dig att kasta. Pinnarna/bollarna blir ett ”fix” som kan vaktas med blottade tänder och dova morr.

- OM bollen/pinnen kastas gång, på gång, på gång
Det monotona och repetitiva skapar beroendet, men ser också till att Fidos stresshormonproduktion går i spinn. Det kan nämligen ta dagar för kortisolet, noradrenalinet och testosteronet som skjuter i höjden vid första kastet att återgå till normala nivåer. Kastas det dagligen, ja då får vi en uppåtgående stresskurva som blir hälsovådlig. Magsår, sänkt immunförsvar, utbrändhet och stressrelaterade problembeteenden kan bli följden.
Det monotona och repetitiva har även visat sig vara ångestdämpande. Stereotypier är ett känt exempel; vankande hos vargar i djurparker, vaggande hos klienter på mentalsjukhus. Rusandet efter bollen kan ha samma effekt för ångestladdade hundar. De oroliga och nervösa kräver kast när de vill skingra obehagskänsla. Men det är ingen bra lösning, snarare ett allvarligt symptom på psykisk ohälsa.

- OM hunden rusar som skjuten ur en kanon, greppar & återvänder med vildsint blick
Vid ideligt kastande triggas en sekvens av jakten. Att rusa ikapp och greppa bytet, den mest högenergikrävande sekvensen. Men att söka efter och spåra upp bytesdjuret, ringa in, ställa det, fälla, döda och slutligen äta, gnaga länge innan den långa vandringen hem… det uteblir. Göromål som äter kortisol och därför dämpar stresspådraget en jakt innebär. Naturen är perfekt. När vi plockar ut en del av en helheten i balans sabbar vi en viktig jämvikt. I gengäld får vi en rödögd, flämtande och överdrivet reaktiv hund som har svårt att slappna av.

Det är skillnad på entusiasm och besatthet
En del hundar tycker om bollar och leksaker, de gillar jaktlekar och uppskattar att bära och hämta. De är föremålsentusiaster. Det är skillnad på det och vanvett. Ohälsosamt bollbesatta hundar är så pass låsta på bollen att de inte tar in omvärlden längre. De kan springa rakt ut i gatan om tar täten, de kan välta barn, rusa in i träd, andra hundar eller parkerade bilar. Dessutom kan de jaga sig farligt utmattade för de känner inte efter. De pausar inte när kroppen är trött som en vanlig hund hade gjort.
En bollbesatt hund kommer att:
- vara så fokuserad på bollen att andra intryck blockeras
- vara svårdistraherad
- ha en fixerad och manisk blick med bollen i fokus
- vakta bollen, platsen bollen förvaras på och så vidare
- bli stressad av att bollen läggs undan eller om du vägrar att kasta

Vad kan man göra åt saken?
Sitter du med en kvistbesatt jycke vars blick skriker ”Sula den, kom igen! KAASTA!!” så bör du göra något åt saken. Men att sluta med något fysiskt beroendeframkallande rakt av gör bara abstinensbesvären tunga. Trappa successivt ner med Härliga Hunds 7 stegs program för beroende hundar:

STEG 1:
Din hund nojjar kring när nästa tillfälle kommer ges. Fido kommer vara på tårna, läsa av dig, när tänker du kasta? Rama därför in kast-tiden, förutsägbarhet dämpar stress. Kastar ni boll lite då och då under dagen, varje dag börja då att enbart kasta på eftermiddagspromenaden. Gärna på samma skogsdungen eller i samma park och bara efter att du sagt ”Nu kastar vi boll”. Startsignalen ramar in sysslan vilket också dämpar stress.
Om du exempelvis kastar 25 gånger tar du bort ett kast om dagen. Lägg signal på varje kast som är menat till hunden, säg ”Ta den!” eller liknande. Den rutinen gör att hunden inte behöver förvänta sig kast så fort du böjer dig ner eller rusa efter när du kastat ett äppelskrutt över altanräcket. Enligt samma princip avslutar du er dagliga kast-session med samma signal ”Nu slutar vi”. Sedan lägger du undan bollen.

STEG 2:
Kasta inte vid något annat tillfälle än era kast-sessioner! Du gav jycken första ”fixet”, du måste avsäga dig medberoenderollen och sluta bistå till missbruket, motstå impulsen att kasta. Mellan era kast-sessioner lägger du undan bollen så att jycken inte kan se den eller fixera kring platsen. I en låda i garaget är bättre än i en väska på hallgolvet. Om din hund varvar förvaringsplatsen håller du dig lugn, nynna en trudelutt och gå därifrån. Besvara inte frågan i din hunds blick med ord. Släpp det bara. Stå emot.
Är din hund pinn besatt kan varje skogspromenad blir en pina. Lägg först över hundens mani på bollar eller leksaker du kan kontrollera. Och kasta aldrig mer en pinne.

STEG 3:
Ersätta bollbegäret med ett annat utlopp! Detta steg är viktigt. Håll er borta ifrån monotona alternativ som jogging eller cykling. Terränglöpning är bättre gärna med adrenalinalstrande intervaller, eller så lägger du ett par personspår i veckan, varför inte prova på nose work. Men akta dig för alltför lugna substitut, Fido går igång på adrenalin. Kamp- och jaktlek, personsök eller drag kan vara klokt att erbjuda. Din adrenalin junkie till pälsboll behöver inte gå torr. Poängen är att inte bara stänga av Grand Theft Auto utan att inviga hunden i The legend of Zelda. Annars är risken stor att energin omriktas på något oönskat.

STEG 4:
Mindfullness och ro är viktigt i detta skede. Ge gärna din hund stressdämpande taktil massage varje dag. Öva balans, att centrera kroppen centrerar även knoppen. Ett kosttillskott som innehåller magnesium och b-vitam kan gynna hundar som gått med långvarig stress. Tryptofan bidrar till att hunden kan producera mer serotonin. Serotoninet är en budbärare i hjärnan kan man säga, som säkerställer god kommunikation mellan olika områden berörande mående och sömn. Hundar med tvångshandlingar, depression, ångest kan gynnas av ökad mängd aktivt serotonin. Låt även Fido tugga extra mycket ben i detta skede och slicka kletigt snask ur aktiveringsleksaker. Gnagande och slickande varvar ner.

STEG 5:
Inför en kast-fri dag i veckan. Nu när har hunden ett par nya hobbys och får hjälp att hitta ron bör han kunna hantera nedtrappning. Om ytterligare ett par veckor inför du två kast-fria dagar i veckan. Och på den vägen är det.

STEG 6:
Gör din boll-frossande hund till en finsmakare. Håll vänligt och stadigt i hunden medan du slungar iväg bollen. Med tid och träning kan jycken säkert sitta kvar på eget bevåg i väntan på ”Leta”. Men i början rekommenderas ett tag i selen. Kasta och låt bollen falla och försvinna i grönskan. Räkna till fem och släpp sedan Fido och säg ”Leta” (”Ta den” är slopat). Hunden kommer nu behöva söka för att finna, nyttja nosen och hjärnan, inte bara benmusklerna. Efter en par kast räknar du till tio innan jycken släpps på uppletandet. Variera om hunden får se när du kastar eller ej. Sätt hunden med ryggen emot eller en bit ifrån utkastet för att försvåra. Att leta är bättre än att hämta på volley. När vi stimulerar till nosarbete ger vi hunden en behagligt nedvarvande syssla. Att sticka är bättre än att snorta.

STEG 7:
Före detta missbrukare vet att när man kan vistas kring det vita utan att det rycker i näsan vet man att man är ren på riktigt. Så slutligen! Låt hunden vistas kring ett tiotal bollar, gör ingen stor grej av det hela. Låt jycken leka självständigt om han vill, själv greppar du inte någon av de runda. Låt gärna andra leksaker ligga framme, nya spännande saker, kanske med torkad kyckling, vom och lever i. I detta skede är det klokt att få hunden att själv välja aktiveringsleksaker före bollar.
Grattis!, bra jobbat, din hund bör nu vara fri från sin mani. Om inte... om din hund istället blivit beroende av något annat kontaktar du en hundpsykolog. Det kan nämligen finnas en bakomliggande orsak hunden behöver hjälpa med innan ovanstående ger hållbara resultat.

ÖVRIGT:
Retrievrar och vallhundar har en tendens att falla dit när det kastas. Att hämta, låsa blicken och spurta är rastypiska göromål.
Kastar du pinnar till din hund?, var medveten om risken. Om en kastad pinne sätter sig som ett spjut i marken och hunden kommer i hög hastighet och försöker greppa kan det sluta illa. Kastar du hellre boll se till att bollen är större än hundens svalg är brett. En tennisboll i vrångstrupen är ingen höjdare det heller.

/C. Alupo
 

Etiketter: stress

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Katarina » Om mutor och rädslor:  ”Så fint, älskar dina texter och hur du sätter allt i ett så lättbegripligt samma..”

  • Lina Gerdin Gustafsson » Rädda! rädda hundar:  ”Rädda, rädda hundar. Läste din text på denna sida och det stämmer så bra på min ..”

  • Claudia Videla » Stolta, vackra väktare:  ”Hej Caroline! Ville bara tacka dig för den underbara texten om våra/allas egna o..”

  • Evalena » Stolta, vackra väktare:  ”Tack för denna text! Det ska jag visa för min man. Vi har en väldigt vaktig o sk..”

  • Lena Blomberg » Stolta, vackra väktare:  ”Så fint skrivet. Detta borde alla som har hundar i närheten läsa!”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln